Om fjällkon

Fjällkon är en gammal trevlig ras av kor och är den populäraste och vanligaste av svenska lantraser. Den är något mindre i sin storlek än de flesta andra koraser och saknar horn. Färgen varierar men är vanligtvis vit med röda, bruna eller svarta fläckar.

När fjällkon kom till Norrland är svårt att säga, men redan under 800 talet som fördes kor från Norge till Island av norska vikingar. Fjällkon har troligen sina rötter från samma stam av kor. Mest troligt är att de norrländska korna har rötter så långt bakåt i tiden som 2000 år.
Fjällkon är väl anpassad till vårt nordiska klimat och den är både stark och tålig. Speciellt fjällkor klarade sig på en magrare bete än många andra raser. De fann sin föda i skogarna runt gårdarna. På vintern åt de vall som bönderna slagit på myrar och ängar.

Eftersom betet var magrare och korna mindre i storlek så mjölkade inte korna så stora mängder. Men de var enkla att hålla och billiga att föda upp då de fanns sin föda själva.
Eftersom korna gick på lösdrift i skogarna så var det bra om korna själva kom hem för mjölkning. Fjällkon har ett livligt, kärvänligt temperament och är en människokär ras som är lätt att kalla in.

1893 bestämde premieringsnämnderna i de norrländska länen att en fjällko skulle vara kullig och övervägande vit med små röda eller svarta tecken för att kunna premieras och stambokföras. Men beslutet var olyckligt. Det klassade merparten av den då levande lantrasen som otypisk och eliminerade åtskilligt av rasens arvsmassa, då endast ett litet antal djur klarade kostymtvånget. Som om inte detta var nog framkom det på 1930-talet att den vita färgen hade ett ärftligt samband med avsaknaden av testikel hos tjur och äggstock hos ko. Sen dess kollas alla avelsdjur så att de inte har den defekten och man avlar på att få mer färg på fjällkon då större färgutbredning motverkar det negativa anlaget.

1993 så startade man med stöd av WWF Projekt Rädda Fjällkon (PRF) för att bevara fjällkon som ras. Sperma från flera gamla renrasiga tjurar hade sparats som genbank inom seminverksamheten på 1960 och 70 talet och med det materialet och de fjällkor som fanns kvar tog arbetet sin början med att åter bygga upp rasen.

Som ett resultat av PRFs arbete bildas 1995 föreningen Svensk fjällrasavel som verkar för att bevara och utveckla fjällrasen för framtiden.
www.fjallko.se